Bara efter en kort bit på vägen mötte jag vår mycket trevliga granne som är minst sagt cykeltokig och deltar i lopp och kör riktigt seriöst. Jag erbjöd grannen att bränna iväg i sin egen takt istället för att cykla med mig men grannen avböjde så jag fick sällskap hela vägen till jobbet.
Jag skämdes lite över min cykelfart så jag trampade på lite fortare än vanligt. Kom nog inte upp i hälften av racergrannens normala fart ändå.
Nåja.
Det blev en snabb cykling till jobbet som kändes mer än vanligt i benen men det var det värt för trevligt sällskap!
Hemvägen blev lugnare och höstvädret är så fint att jag nu funderar på att börja vintercykla också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar