Jag gjorde mig därför i ordning för att ta bussen men i sista sekund, ute på gatan, ändrade jag mig. Höstluften var så skön och det kändes jobbigt att trängas på bussar och tåg. Istället valde jag att resa till jobbet utan trängsel med skön luft och fin utsikt.
Det är lätt att missa något när allt ska över från datorväska till cykelväska. Idag fick jag med mig nästan allt, till och led passerkort till jobbet vilket är en glömskeklassiker för min del.
Dock glömde jag nycklarna. Maken var fortfarande hemma när jag åkte så jag behövde inte låsa. Jag kunde inte låsa cykeln på jobbet. Det kändes inte helt bra men vi har cykelförråd med kodlås inne i ett passerkortskyddat garage. Så en cykelstöld skulle ha behövt vara ett insiderjobb. Jag stlöde cykeln i ett hörn och virade in en låsvajer i den. Jag kunde inte låsa vajern men det såg ut som om det fanns ett lås på cykeln.
Jag hade tur och cykeln stod kvar hela dagen. Hemfärden var hur skön som helst, spegelblankt vatten och höstsol.
Mulen morgon, det var skönare än det ser ut. Torrt, dvs regnfritt, och frisk klar luft.
Runkeeperdump på cyklingen. Glömde stänga av imorse i nyckelkaoset, vilket gav en motionstid på 55 minuter istället för kanske 35.
Hemfärd över spegelblankt vatten, Västerbron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar